Det råder stor förvirring kring begreppet mjukvara. Handlar det om ett program, en applikation eller ett system? I den här artikeln förklarar vi vad de synonyma termerna ”mjukvara” och ”programvara” egentligen betyder.
Eftersom så många termer används i dagligt tal är det ibland svårt att definiera den exakta innebörden av programvara. På Capterra arbetar vi med mjukvara varje dag och därför ger vi dig gärna en definition av begreppet. På så sätt blir det enklare för ditt företag eller din organisation att hitta rätt programvaruprodukter. Vi kommer också att berätta mer om olika typer av programvara och hur den utvecklas.
Vad är programvara? En definition och förklaring
Programvara är ett samlingsbegrepp för
- datorprogram
- applikationer
- operativsystem
Det är ett antal datorprogram med data som utför både operationer och uppgifter. Mjukvara är inte en fysisk produkt, den har ingen materiell komponent, utan används snarare för att säkerställa att fysiska enheter fungerar och gör vad de är avsedda att göra. Därutöver finns det programvara som gör att du kan kommunicera med enheterna och tala om för dem vad du vill göra. Tänk på det som trådarna som får en marionettdocka att dansa.
Datorer, smartphones och surfplattor använder programvara, men det gör även många andra produkter som vi använder på daglig basis. Om mjukvaran är integrerad i en enhet eller apparat, t.ex. en tv, mikrovågsugn, bil eller tvättmaskin, talar vi om inbyggd programvara eller mjukvara.
Nu förstår du direkt skillnaden mellan mjukvara och hårdvara. Hårdvara är något materiellt. Tänk till exempel på de fysiska delarna i en dator: skärmen, datorhöljet och även datorns inre delar, som grafikkortet, moderkortet och hårddisken. Programvara, å andra sidan, styr hårdvarukomponenterna och krävs för att köra andra program, t.ex. en fotoredigerare eller ett bokföringsprogram på ett datorsystem.
Programvara används av företag för att optimera eller automatisera aktiviteter i syfte att spara tid och minska kostnader.
Vilka typer av programvara finns det?
Programvara kan grovt delas in i två kategorier: programvara för system och applikationsprogramvara. Systemprogramvaran hanterar en enhets eller dators grundläggande funktioner, medan applikationsprogramvaran styr de applikationer som installeras på datorn. Båda kategorierna kan i sin tur delas in i tre underkategorier.
1. Programvara för system
Systemprogramvara är programvara för hantering av en dator och dess operativsystem. Du använder programvaran för att få datorsystemet att fungera. Systemprogramvara delas in i programvara för systemhantering, verktyg för systemstöd och programvara för programmering.
Mjukvaran för systemhantering kallas även operativsystem och förkortas ofta OS. Några vanliga operativsystem är Microsoft Windows, Linux Mint och Mac OS.
Operativsystem ansvarar för gränssnittet till och mellan hårdvarukomponenter, samt filhantering och kontroll av vilka program som körs. Applikationsmjukvara använder operativsystemet och måste därför vara anpassad till det.
Verktyg för systemstöd hjälper till med drift och hantering av operativsystemet och andra installerade applikationer. Det gäller t.ex. antivirusprogram och program för att konvertera, komprimera eller återställa filer.
Mjukvara för programmering är ett program som används för att utveckla själva programvaran, både anpassad programvara och standardprogramvara.
Programmeringsspråk som Python, Java och C++ är några typiska exempel på detta. Andra exempel är programmeringsverktyg som IDE-mjukvara (Integrated Development Environment, integrerad utvecklingsmiljö). Dessa verktyg hjälper programmerare bland annat med att redigera kod och hitta fel i koden.
2. Programvara för applikationer
Programvara för applikationer är mjukvara som är utformad för att hjälpa dig som användare att utföra olika uppgifter på datorn, surfplattan eller telefonen. Applikationsmjukvara kan delas in i privat mjukvara, kontorsmjukvara och affärsmjukvara. Utöver standardmjukvara finns även anpassad mjukvara och specialmjukvara.
Privat programvara: programvara riktad till privatpersoner och avsedd för privat bruk. Det handlar till exempel om spel och appar från appbutiker och andra privata tjänster.
Kontorsprogramvara: innehåller de grundläggande program som används på kontor, t.ex. ordbehandlingsprogram, kalkylbladsprogram, e-postprogram och presentationsverktyg.
Affärsprogramvara: innehåller program som de flesta företag behöver för att driva sin verksamhet. Det kan till exempel handla om projektledningsverktyg, program för hantering av kundrelationer (CRM), ERP-system och bokföringssystem.
Hur utvecklas programvara?
Nu när du har fått klart för dig vad programvara är och vilka olika typer av programvara som finns, kan det också vara bra att veta hur programvara utvecklas. Programmering är ett annat namn för utveckling av mjukvara och detta görs av en så kallad programvaruutvecklare.
Vid utveckling av mjukvara används ett programmeringsspråk för att omvandla kod till exempelvis ett datorprogram. Några exempel på programmeringsspråk är Python, C, Java, C++ och Visual Basic.
Mjukvara för apputveckling används för att skapa anpassade lösningar för en organisations teknik- och informationsinfrastruktur. Programvara för apputveckling är vanligtvis anpassad till ett flertal vanliga programmeringsspråk och plattformar.
Programvara med öppen respektive sluten källkod
Mjukvara kan ha öppen eller sluten källkod. Programvara vars källkod är öppen kan anpassas efter dina egna önskemål. Den kan skräddarsys av utvecklare och systemadministratörer för att passa företagets specifika behov. Det här är intressant om du inte kan hitta en standardlösning som täcker organisationens behov.
När du använder programvara med sluten källkod kan du inte själv göra några ändringar i koden, utan använder ett standardprogram med standardfunktioner.
Andra exempel på programvara är kodningsfri programvara och lågkodsprogram. Kodningsfri programvara ger möjlighet att utveckla mjukvaruapplikationer utan behov av komplicerad kod. Lågkodsprogram är en mjukvaruutvecklingsmetod som fokuserar på den visuella utformningen av applikationer. Detta sker med minimal mängd kod.
SaaS och på plats
Du kan köpa en licens för en programvaruprodukt eller ”hyra” mjukvaran. Det senare alternativet kallas programvara som tjänst (SaaS, Software-as-a-Service). Det handlar om en modell där en programvaran inte kommer i din ägo, utan erbjuds som onlinetjänst. Du betalar ett fast belopp per månad till leverantören, eller bara för själva användningen. SaaS-leverantören tar hand om installation, underhåll och förvaltning.
Med ”på plats” avses lokalt installerad programvara. Du har då fullständig kontroll över systemet, eftersom programvaran installeras på dina egna servrar och datorer. Hårdvaran och licenserna ägs av ditt eget företag eller din organisation.
Ett annat alternativ, utöver SaaS och på plats, är molntjänster. Medan SaaS fokuserar specifikt på att göra programvara tillgänglig handlar molntjänster om att tillgängliggöra mer än bara programvara; det kan röra sig om till exempel infrastruktur eller hårdvara som görs tillgänglig online.
Oavsett vilken form av mjukvara du väljer betalar du för den, antingen i form av en engångssumma eller återkommande i form av ett abonnemang. Men det finns även kostnadsfri programvara. Kostnadsfri mjukvara kan ibland vara ett tillräckligt bra alternativ för din organisation, men ofta är den begränsad i sin funktionalitet. Det finns till exempel en hel del gratis programvara för webbutiker på marknaden, vilket är något av en gudagåva för den som just har kommit igång med sin onlineförsäljning. Allteftersom butiken växer kan gratisversionen utökas med mer avancerade funktioner mot en avgift.
De tillämpningar som valts i denna artikel är exempel för att visa en viss funktion i sitt sammanhang och är inte avsedda som rekommendationer eller godkännanden. De kommer från källor som vid tidpunkten för artikelns publicering ansågs vara tillförlitliga.
